Alnö Gamla Kyrka

Alnö Gamla Kyrka

Kyrkan uppfördes under senare delen av 1100-talet och byggdes ursprungligen av 12 bönder. Den är Medelpads äldsta bevarade kyrka och interiören räknas som en av de förnämsta i vårt land.

Kyrkan hade två syften, dels som gudstjänstlokal men även som försvarsanläggning. Därför byggdes invid kyrkan en kastal - en fristående, tornliknande byggnad varifrån man kunde försvara farleden.

Byggnadsmaterialet består av ohuggen sten och under de 300 första åren var inredningen mycket enkel - nakna väggar, små fönster och ingen läktare eller predikstol. Några bänkar fanns inte heller. Sakristian och vapenhuset tillkom på 1400-talet då även en okänd konstnär målar de fantastiska konstverk man idag kan se på väggarna och taket. Altarskåpet och krucifixet i sakristian är även de från detta århundrade. Triumfkrucifixet och Madonnorna tillkom på 1500-talet. Predikstolen, den övre läktaren, trapporna och altarrunden härstammar från mitten av 1600-talet, de fönster vi ser idag, vapenhuset och de nedre läktarna tillkom på 1700-talet. Vid denna tid ansåg troligen målningarna för ålderdomliga för de kalkades över!

Alnöfunten är en dopfunt i furu och gran från 1100-talet och räknas till ett av Europas mest unika och främsta kulturföremål. Den står idag i den nya kyrkan, där den idag används vid dop. Den har vid två tillfällen lämnat Alnö, bl.a. en gång 1963 då den ställdes ut i Louvren i Paris. Funtens utsmyckningar visar kampen mellan fornnordisk tro och kristendomen och belyser dopets viktiga innebörd.